Jag faller så fort, tappar all kontroll. 

Jag trodde aldrig på att det här skulle hända, jag ville så gärna att allt skulle bli bra.

att det alltid skulle vara du och jag.. ta oss igenom allt svårt som ett lag. 

det var dig som jag delade allt med, sparkar nu på mig när jag redan ligger ner.  

det jobbiga är jag ser hur du ler. 

Dina ord sårade som mäst, min gråt den kommer nog här näst.  

det tynger mig, det sliter mig helt isär, att du som alltid stått mig närmast.. 

inte längre är här. 

jag ligger nu helt trasig kvar,medan alla sliter och drar, dom bara tar och tar.  

Minnen som får mig att falla samman, får mitt hjärta att gå mitt itu.  

för i varje minne jag har, där finns ju såklart du.  

Du säger med orättvisa att jag inte förstår, Du anser att jag inte bryr mig, utan bara går.  

för mig kommer du alltid betyda allt, men ditt beteende just nu är så jävla känslokallt.  

Utan dig, vet jag ej längre vem jag är. om jag är på rätt plats, om ja verkligen ska stanna här. 

jag lägger mig ner, ångesten håller min hand, timglaset har nu gått sönder, tagit slut på sand.  

mitt liv och min lycka har slocknat, så fort du som va mitt allt, släppte min hand. 

Jag faller. Jag faller.