Jag vandrar omkring med en saknad, en saknad så stor.

vandrar barfota på en så iskall mark. jag vet ej längre vart jag hör hemma. 

inte heller vart jag bor.

 jag börjar tappa tron på att jag är tillräkligt stark.

om jag är tillräckligt modig. För att ta mig härifrån.

för vägen känns som den bara blir längre, och det känns nu som jag slutet aldrig når.

så jag vandrar omkring på en stig, 

en stig som inte leder någon vart, 

vägskälen blir allt fler, vet ej vilken väg jag ska ta.. 

så.. jag tror jag stannar här.

tar mitt sista andetag.

♥ Hejdär

jag sitter just nu i vingåker och glassar i solen utanför min förra skola (vidåker)

Najs som tusan. funderade just på att börja bege mig mot bussen..

den går ju lixom snart såatteh det vore ju bra.

igår drog jag till lillesyster lina älsklimng, och umgicks med henne jonte och Feffe.

Vilket var helt åzum. och det gjorde mig riktigt gott.

Sedan pratade jag äntligen med Mamma och StoreSyster.

Fy fan vad jag har saknat dom..  det gör ont bara att tänka på det.

men nu ska jag gå så.. försöker skriva något senare .. 

//love

_______________________________________________________

Jag gick omkring , med blicken vänd neråt. 

vandrade omkring utan mening eller mål.

tanken som slog mig om att dom glömt mig, 

det var den som som dödade allt gott inom mig,

det var den tanken som på all lycka tog kol.

nu har dem svarat, sagt att dom saknat mig.. 

att dom älskar mig och att jag i deras tankar finns hela tiden, 

fan så lycklig jag nu är.. dom får mig åter igen att tro på.. 

att det finns en mening till att jag finns här.

...Dom hade inte glömt mig.

♥

Hej, dagen började ju inte sådär dö bra, men slutade bäst!

missa bussen i morse försov mig för hörde inte klockan ;$

sedan lyckades ja komma på 8 bussen och den pajjjjar,

och vi får vänta på en ny buss..

och medans vi väntar säger dom att det kan hända att vi missar bussen till stan, 

och att dom då kanske inte kan fixa en buss som tar oss in dit.. vilket skulle innebära att vi skulle få vänta till 11 i vingåker på en buss.. NO WAY!

lixom hallå skulle jag? nej, knappast. 

höll på att lacka ur totalt.. men då fick vi dem goda nyheterna!

kom in till jobbet vilket var kul! 

dock så e det näst sista dagen markus jobbar.. BUHU!!! 

kommer suga som tusan när han slutar sin praktik! :(

men men.. 

När vi exakt skulle sluta slår jag i en järnvagn som typ attakerade mig (...) skit hårt och ... 

ja så klart min fott typ blir som en öppen kran och det börjar blöda som fan.. 

fick gå omkring i träTofflor i stan hihi. pinsamt, men ja va söt så skit samma ... 

Haha bra självförtroende idag känner ja .. 

Heheh... kom hem och typ slocknade i soffan, smsade lite hihi

sedan drog ja ut med Lelle. 

vi har nog den sjukaste humorn i världshistorien, men fuck vad ja älskar den!

vi hade det naaajs som fan!

nu ligger ja i sängen och funderar lite över det här med Hälleforsnäs,

om ja nu ska dit och hur det ska gå till osv... men hoppas på att det blir att slagga hos erika!

nu ska jag lägga mig och kolla på film och ba fortsätta att vara döööds glad! haha och ni kan inte sabba den!

nej inte denne gång, inte nu!

¨  

Ångest å panik, vad är det för en jävla kännsla!

smärtan kommer krypandes igen, sliter tag i mig och rubbar mig helt ur balans.

saknaden är så extrem. 

och smärtan gör det bara ännu värre.

just nu skulle jag göra allt för att ha dom här..

för att kunna vara mammas lilla flicka igen.. Men dock.

dock så är den tiden förbi, och vi missade den.

Idag är det 9 år sedan jag fick flytta ifrån mamma och syster. 

och saknaden är så förjävlig just nu, att jag inte vet vad jag ska ta mig till!

Ångesten tar snart över helt igen och sen är jag fast i det där mörkret ännu en gång.

det där mörkret helt utan slut... 

Jag är fångad i ett mörker, ett mörker utan slut.

Ett mörker så hemskt och ångestfyllt, ett mörker helt utan slut. 

jag är fångad i detta mörker kommer jag någonsin hitta ut?

kill me, kill me slowly. kill all the joy that I still have.
let me suffer one last time .. just one last time before I go to hell.

Jo jag mår bra.. bra som fan. allt e helt underbart.

right!

jag ler ju för i helvete, då e det ju en självklarhet att allt e bra. 

ni som inte tror mig blunda då förihelvete och låssas.

You said you loved me, now and forever ..

MONSTER.

Jag..  jag tror på monster och rymdvarelser och pirater och häxor,

troll och små Minimojer. jag tror även på spöken, och pysslingar, Träsktroll å Buddha ,Peter Pan, 

och jag tror på att Nangijala finns.

Åså tror jag återigen på monster ifrån yttre-rymden!!..

ja det tror ja på.

*

Jag har idag lyckats ramla. jag skulle hoppa på en plastflaska som låg på isen vilket ja inte tänkte på, så hoppade på den som en galning.. Tills den gled undan och jag slog mig sönder och samman på asfalten.. låg asgarvandes på marken och tyckte extremt synd om mig själv. skrapade upp hela benet och handen... och nu är både hand fan och benet svullet, Precis som en fet.. Boll

Synd om mig alltså!

.       

Allt känns bara så orätt, 

Ångesten hälsar på så fort jag får en ensam stund. 

och jag vet inte längre vad jag vill..

Tankarna snurrar runt som en tornado i mitt huvud...

Känner mig som typ den största idioten på denna jord.

Känner mig äckligt Värdelös..

Och ja har just nu VÄLDIGT svårt att förstå hur någon någonsin skulle kunna tycka om mig,Usch!

Känner mig ensam.. som om ja va den sista på jorden..

..

Folk är så jävelusiskt falska,

litar inte på någon längre..

jag tänker inte!

jag vägrar! Vill inte.. vågar inte..

dom kommer tillslut lyckas ha ihäl mig både själsligt och fysiskt..

FalskaFalskaFalskaFalskaFalskaFalskaFalskaFalskaFalskaFalskaFalskaFalskaFalskaFalskaFalskaFalskaFalskaFalska!.

Ensamt, kallt och jag känner mig bara helt tömd på glädje.. Nu finns bara ensamheten ångesten och Rädslan kvar..

rädsla av att bli lämnad helt ensam.. att vara helt själv..

därför låter jag mig tryckas ner av alla falska människor, sparkas sönder psykiskt, brytas ner till småsmå bitar..

... För då vet jag iallafall att ...

...JAG INTE ÄR ENSAM.